Det gåtfulla trädet runt hörnet

På torsdagen, efter en utmattande och inspirerande utflykt till Fulufjället och den urgamla granen Old Tjikko där (se bloggen med “dagboksanteckningar” på svenska), var det en lyx att skynda till parken genom grönskan. Jag väntade mig nästan att se mitt viloträd i blom, men sakta i backarna, det är inte dags ännu. Bladen är nu helt utvuxna, så egentligen borde man kunna känna igen trädet, men än så länge förblir det gåtfullt, åtminstone för mig. Jag misstänker att det är ett träd som jag inte träffat på förut, en odlad exotisk varelse, som inte vågar sig på att blomma riktigt ännu. Men det finns nog flera liknande träd i närheten, så helt unik är den inte.

På fredagen var det full trafik runt det gåtfulla trädet, till och med kvinnor i norsk folkdräkt och flaggor svepte förbi, för det var ju sjuttonde maj. En trädgårdsvårdare körde fram och tillbaka med en stor gräsklippare på sluttningen mitt emot. Och när den slutligen stannade, satte han igång med en röjsåg, uh. Dessutom blåste det rätt friskt, så att hela trädet svajade emellanåt när vinden tog tag i lövverket. Jag var nästan rädd där jag satt, för även om grenen ligger lågt och tar stöd från marken, kan mina kilon vara det sista strået som knäcker den stackars åldringens nästan uttorkade virke.

När jag söker efter trädets identitet med hjälp av fotot här ovan i en app, blir det första förslaget Acer davidii, Davidslönn, men det tror jag nog inte att det är frågan om, för bladnerverna är inte röda, och bladen har inte samma form. Men någon typ av lönn kunde det ju vara, trots att blomknopparna får mig att tänka på hagtorn. Men den har små lönnliknande frön från fjolåret och definitivt inga bär. Och bladen liknar snarare almens till formen. Jag måste helt enkelt ha tålamod och vänta tills blommorna slagit ut, för med deras hjälp går identifiering säkert lättare.

Den här veckan blev det bara två besök hos trädet  grund av resan, och nu bär det av igen, till Torino den här gången, nästa vecka. Där ordnas en tvådagars konferens som heter Trees in/ and/ around Literature in the Anthropocene, som också har en session med “trees in art” där jag skall delta. Och innan dess skall jag rigga upp Trees in VictoriaArt Fair Suomi 2019 i Helsingfors. Det är bråda dagar för mig liksom för träden och alla andra som försöker blomma på sitt sätt…

Advertisements

Published by

Annette Arlander

artist

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.