Klätterträdet i Djurgården

En härlig, solig söndag i slutet på oktober tog jag mig till Djurgården för att leta efter lämpliga träd att uppträda med, och vände av till vänster vid bron för att promenera längs stranden, längs “Hälsans stig”. Det var massvis med folk i rörelse, och jag övervägde att återkomma en vardag, men beslöt mig ändå för att fortsätta och ta det hela som en liten recognoseringstur och inte stressa med kameran, trots att jag släpat den med mig. Redan under den första biten, före vägskälet till Rosendal upptäckte jag flera gamla vackra träd som låg böjda vid vattenbrynet, som det skulle vara enkelt att sitta på.
2016-10-30-11-33-57

Eller så bjöd de på låga tjocka grenar, likt det jättestora guldgula trädet som jag genast fattade tycke för, men som jag inte kände till arten på. Var det en alm eller en bok eller någon form av pil eller till och med något slags hägg? Ingen aning. Jag fortsatte min promenad, och stötte på stora gamla ekar, några av dem urholkade till små grottor, och gick till slut ett helt varv runt Skansen.

2016-10-30-13-24-49

2016-10-30-11-39-57

Jag tog en kaffepaus och beslöt mig för att återvända till stranden för att göra några test trots allt. Den första silverpilen kändes inte längre så lockande, så jag fortsatte till det gåtfulla klätterträdet.

_1030085

_1030092

Och givetvis dök det genast upp barn som skulle klättra i det, så fort jag tog fram mitt stativ. Jag bytte några ord med deras mamma, som berättade att det fanns fina klätterträd mittemot på andra stranden också, och tycktes inte alls förvånad över att en äldre tant som jag ville klättra i trädet previs som hennes småflickor. Jag prövade på flera olika bildvinklar och försökte hitta lämpliga ställen att placera stativet på, intill de låga grenarna, i brist på några märken att memorera på marken. En äldre dam började prata med mig då jag satt i trädet, och jag försökte hålla god min och konversera henne trots att jag visste att kameran var på. Trädet står alldeles vid grusvägen, och det är ett idealiskt läge ifall jag skulle vilja bjuda in förbipasserande att delta på något sätt. I den låga eftermiddagssolen syntes de förbipasserandes skuggor på stammen. Än så länge var jag närmast intresserad av att hitta en bild att upprepa. Och när jag tittade på mina testbilder efteråt var det uppenbart att flera test behövs. I några av bilderna syns jag inte alls, i andra ser man bara min bak någonstans i bildens övre kant.
p1030100

p1030101

p1030106

p1030104

p1030110

Efter att jag klivit upp i trädet var det i varje fall uppenbart att dethär var trädet jag ville samarbeta med, det var starkt, välkomnande och som gjort för att sitt i, ett perfekt klätterträd helt enkelt…

Advertisements

Published by

Annette Arlander

artist